NÄSTKOMMANDE TRÄFFAR

Skriv alltid upp dagens program på tavlan och gå igenom programmet med deltagarna i början av varje träff. Har du ett studiecirkelmaterial så står det där vilket temat är och vad ni ska göra, t.ex. en övning, se en film eller liknande.

DAGENS PROGRAM (förslag för nästkommande träffar):

  • Kl. 18.00 Välkommen (be gärna deltagarna sätta upp namnskyltarna, tills ni lärt er varandras namn)
    • Återkoppling från förra träffen
    • Dagens tema:
    • (Diskussion/Övning/Film)
    • Kl. 19-19.15 Fika
    • (Diskussion/Övning/Film)
    • Kl. 20.00 Reflektionsrunda: Vad ”tar ni med er” från dagens träff?
    • Nästa träff: datum, tid, lokal, tema
  • Kl. 20.15 Avslut  

EXEMPEL PÅ TRÄFFAR OCH ÖVNINGAR

Exempel på träff: Bjud in en gästföreläsare

Vilken gästföreläsare vill gruppen bjuda in?

Förbered gärna frågor från deltagarna och lämna till föreläsaren i förväg.    

Den gäst som kommer kan till exempel vara:       

  • En person med en egen NPF-diagnos där målet för deltagarna är att få höra personens självupplevda erfarenheter, få tips och råd kring hur de som anhöriga kan agera gentemot en närstående som har en diagnos.
  • En tjänsteman från Vård och Omsorgsförvaltningen som kan berätta om LSS (Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen). Ni kan läsa mer om LSS på 1177:s hemsida.      
  • Någon från din kommun, ditt landsting från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen som t.ex. kan berätta om den hjälp personer med en funktionsnedsättning kan få eller det stöd man kan få som förälder till ett barn med NPF.
  • En arbetsterapeut från habiliteringen eller primärvården som kan berätta om hur man exempelvis kan strukturera hemmiljön och arbetsplatsen eller skolan med hjälp av strategier och hjälpmedel. Allt för att få vardagen att flyta bättre.

DAGENS PROGRAM (förslag på program när man bjudit in en gästföreläsare):

  • Kl. 18.00 Välkommen (sätt gärna upp deltagarnas namnskyltar, så föreläsaren ser vad alla heter)
    • Återkoppling från förra träffen
    • Introduktion av gästföreläsare (t.ex. anledning till varför ni bjudit in just denna gästföreläsare)
    • Presentation gästföreläsare
    • Kort individuell presentation från deltagarna så att den gäst som kommit får en överblick av vilka som är där. Presentationen kan handla om vad man önskar få reda på från gästen, vilken diagnos ens barn har och varför man deltar i föräldracirkeln, om det är en sådan.
    • Överlämna ordet till föreläsaren
    • Kl. 19-19.15  Fika
    • Frågestund
    • Avtackning gästföreläsaren
    • Reflektionsrunda: Var det något som gästföreläsaren sa som kommer få dig att göra något nytt eller annorlunda i veckan som kommer?
    • Nästa träff: datum, tid, lokal, tema
  • Kl. 20.15 Avslut

Återkoppling “gästföreläsare”, vid nästkommande träff

Gemensam diskussion:        

  • Vilka tankar fick ni från besöket, positivt och negativt?
  • Vad fick ni med er?
  • Har något positivt hänt sedan sist med tanke på den information ni fick från besöket?    
  • Vilken skillnad gjorde det?

Exempel på träff: Erfarenhetsutbyte – Vilken hjälp kan man få?

Syftet med övningen är att utbyta erfarenheter i det stöd- och den hjälp som finns runt omkring i samhället när det gäller att ha ett barn med NPF.    

Introduktion till övningen:
Oberoende var man bor i landet finns det stöd och hjälp att få som förälder till ett barn med NPF. Tanken med övningen är att deltagarna ska dela med sig av dessa erfarenheter till varandra så att de kan upptäcka nya hjälpmedel och strategier för sin specifika situation. Det kanske dyker upp saker som andra varit med om som de själva inte har tänkt på men som ändå skulle vara användbart. 

Det kan handla om stöd och hjälp utifrån:

Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS).  
– Vad säger lagen och vad kan den hjälpa till med?

Skolan. 
–Vad säger skolan och vad kan de hjälpa till med?

Landsting och kommun, där det kan handla om utredning och vilken avlastning man kan få i hemmet. 
–  Hur ser hjälp och stödresurserna ut i din kommun? Vem vänder man sig till?
–  Vilka habiliteringsinsatser finns så som stöd för barnen, stöd för föräldrar och stöd för andra?

Försäkringskassan.
–Vad säger försäkringskassan och vad kan de hjälpa till med?

Arbetsförmedlingen.
–Vad säger arbetsförmedlingen och vad kan de hjälpa till med?

Övrigt.
–  Vilka är deltagarnas övriga erfarenheter av stöd? 
Tips och råd kring föreläsningar, böcker eller stödorganisationer.
–  Anhörigstöd, vilket slags stöd erbjuder deltagarnas kommuner?
–  Innan ni skiljs åt kan det vara värt att ställa frågan till gruppen om de vill fortsätta att hålla kontakten. I så fall hur? Facebook, anordna en självhjälpsgrupp eller andra typer av träffar? Vem sköter samordningen av detta?

Exempel på övning: Hur var det att få information om diagnosen?

  • Dela ut post-it lappar. Be deltagarna skriva en spontan kommentar och sätt upp post-it lapparna på ett gemensamt blädderblocksblad.
  • Om tiden räcker till så be deltagarna kommentera med några få ord (frivilligt).
  • Spar blädderblocksbladet.

Exempel på övning: Visa en film

Det finns flera bra filmer här https://www.youtube.com/user/AttentionPlay

Efter filmen:

  • Känner ni igen er i filmen?    
  • Diskussion

Exempel på övning: Tid och planering (Exekutiva funktioner)

  • Vad kan det få för konsekvenser när man inte förstår tid och inte kan planera sin vardag?
  • Vad är det som stressar?

För att slippa stress behöver vi balans mellan det som tar respektive ger energi. Fundera över och skriv ner det som ger dig energi och det som tar din energi.

Den här övningen kan du göra såväl för dig själv som med ditt barn eller din respektive. Ni får troligen helt olika resultat.   

Tar energi

Personer:


Aktiviteter:


Situationer:

Ger energi

Personer:


Aktiviteter:


Situationer:


Finns det något som går att ta bort så att det blir mer som ger energi än som tar energi?

Exempel på övning: Lösningsfokuserad meditation

Med meditation menar vi här en stilla begrundan där du eftertänksamt vänder din uppmärksamhet inåt och reflekterar över dig själv. Varje fråga står för sig själv, men när de kombineras förstärker de varandra. Ta 5-10 minuter när du har en stund för dig själv. Det kan vara på tåget, i skogen eller på kvällen innan du somnar. Ställ dig frågorna och begrunda dina svar. Se det som ett tillfälle att lära dig av dig själv och låta dina positiva erfarenheter sjunka in. 

  1. Vad har jag gjort idag som jag är nöjd med?       
  2. Vad har någon annan gjort idag som gjorde mig nöjd och vad gjorde jag i gensvar på det?
  3. Vad kan jag se, känna, höra, tänka, lukta, smaka som jag är tacksam för?

Dessa tre frågor är sammanställda av dr. Luc Isebaert från Belgien.

Exempel på värderingsövningar:

Värderingsövningar är ett bra sätt att få igång ett samtal om någon fråga. Det finns olika sätt att lägga upp en värderingsövning, till exempel ”heta stolen”, ”heta linjen” eller ”fyra hörn”.

Heta stolen: Ställ stolar i en ring. Alla sitter på varsin stol. Ledaren läser ett påstående. De som håller med om påståendet ställer sig upp och byter plats med varandra. De som inte håller med sitter kvar.

Heta linjen: Markera ut en osynlig linje där den ena sidan innebär att man håller med helt och den andra att man inte håller med alls. För att förtydliga kan ni sätta upp lappar på respektive sidor av väggen, till exempel ”Ja, jag håller med helt!” och ”nej, jag håller inte med alls!”. Ledaren läser påståendet och deltagarna får ställa sig var de vill placera sig på linjen.

Fyra hörn: Varje hörn representerar ett svarsalternativ.

Ledaren säger ett påstående och deltagarna ska välja det hörn som representerar det svar de vill ge. Det brukar finnas ett ”öppet hörn” där man kan ställa sig om inget av de andra svarsalternativen passar.

När alla har ”tagit ställning” kan du som ledare fånga upp synpunkter både från någon som håller med och någon som inte gör det (respektive från olika svarshörn) och inleda ett samtal om hur deltagarna har tolkat påståendet och hur de resonerade när de tog ställning. Betona gärna att deltagarna får byta plats om de ändrar sig efter att ha hört de andra deltagarnas motiveringar.

Kom ihåg att det inte är alla som vill ta ställning eller har en åsikt. Det är viktigt att respektera så att inte deltagarna känner sig utsatta. Som ledare är det också viktigt att komma ihåg att inget av svaren är rätt eller fel!

Föregående sida
Nästa sida